tisdag 7 juli 2009

Rockweekend 2009 Pre-Report

Då var det snart dags för festival igen och denna gången blir det Rockweekend. Det har varit, och är, jobbiga dagar just nu för det bandet jag åker upp för att se mest av alla är Chickenfoot och tyvärr har dom varit tvugna att ställa in ett gäng gig på grund av en muskelskada på Chad Smith. Men enligt Live Nation skall dom spela på Rockweekend och här kommer min lilla pre-report:

Jag tänkte i år göra mitt första besök på Kilafors stolthet Rockweekend som i år sålt mer biljetter än någonsin tidigare och tvingats byta till ett större område för att arrangera festivalen. Jag har hört från vänner, som besökt festivalen innan, berätta om hissnande historier om diverse barnsjukdomar en ny festival kan dras med. Sådant skall ju förhoppningsvis vara åtgärdat nu men dom höll på att klanta till sig rejält förra veckan när dom presenterade det nya spelschemat. Spelschemat i sig är en historia det också då det ändrats rätt så ordentligt efter första presentationen. Flera av dom största banden har bytt plats tidsmässigt på dagarna och mina vänner i Machinery fick först besked att dom skulle spela i fyrtio minuter, sedan när spelschemat kom var tiden en timme och på senaste schemat är det bara trettio minuter. Dessutom, för att återgå till vad som hände när schemat presenterades förra veckan, skulle jag med flera andra inte få se bland annat Machinery som är placerade på Campingscenen. Den scenen skulle bara utnyttjas på förmiddagen och enbart gäster som köpt biljett med campingpass eller tågboende skulle få komma in då. Vi som köpt biljett utan någon form av boende arrangerat av festivalen var inte välkomna helt enkelt. Men en smärre folkstorm drogs igång där flertalet personer anmälde festivalen till Konsumentombudsmannen och ännu fler skickade arga mail till festivalen så ledningen ändrade sig och nu är Campingscenen öppen för alla. Det roliga är att scenen inte ens ligger i anslutning till campingen om man studerar områdeskartan. Hursomhelst så får vi hoppas att festivalledningen inte gör några mer tabbar nu utan man får njuta av alla dom trevliga banden utan att behöva irritera sig på fel och brister.

Den musikaliska inriktningen är inte helt olik det Sweden Rock presenterat dom sista fem åren då flera av banden redan har spelat hos storebror i söder. Torsdagen tänker jag börja med att kolla in polarna i tekniskt thrashande Machinery för att sen gå vidare med comebackande Tad Morose och heavy metal-älskarna i Wolf innan kvällen tar vid med punklegenderna Dia Psalma, thrashkungarna i Testament, höghastighets-black metal-gänget Dark Funeral, legendariska W.A.S.P. och avslutningsvis dom daska rockhjältarna i D-A-D. Mest, förutom Machinery så klart, ser jag nog fram emot att se Testament som aldrig tycks göra ett dåligt gig och att sen av mina favoritvrålare, Chuck Billy, ingår i bandet gör inte saken sämre. Han har en sådan pondus att han tar över hela scenen endast genom att stå still och hans stämma är så mäktig så man blir knäsvag. Testament rekommenderar jag till alla er som inte hört dom och för alla er som gillar sin thrash tung och stenhård.

Fredagen börjar elakt för min del med Apostasy och death metal-bandet Aeon men innan det har Eclipse värmt upp oss med sin melodiösa hårdrock. Sen drar dom stencoola brudarna i Crucified Barbara igång sin rock/metal och sen följer en blandad kompott för min del. Mästerliga tungrockarna i Mustasch gör en aldrig besviken och kanske kollar man in Arch Enemy efter det men visst var dom bättre med Johan Liiva på sång? Det är ju fräckt att en tjej kan vråla så som Angela Gossow gör men är det verkligen så jävla bra som alla villa det till? Jag klagade på hennes sång innan jag ens visste att det var en tjej/kvinna som sjöng för den som undrar. Sen tycker jag musiken inte är så värst spännande längre heller. Låter mest likadant hela tiden. Men ingen idé att hänga upp sig på småsaker för efter ärkefienden så klättrar U.D.O. upp på scenen och välter över oss tung, tung tysk heavy metal. Jag har inte sett bandet på ett tag nu och dom har dessutom en ny platta på gång så det kan bli riktigt kul. Baras dom inte spelar övervägande Accept-låtar bara för jag har tröttnat på dom nu.
Där skulle man kunna tro att kvällen är slut men inte då! Inte nog med att legendariska svenska rockbandet Sator avslutar kvällen så spelar ju även engelska depprockarna Paradise Lost. Två band jag aldrig har sett och som jag hemskt gärna vill se så det ska bli kul. Men fredagskvällen handlar om ett enda band – Chickenfoot! Bandet som består av Sammy Hagar (ex-Montrose, ex-Van Halen), Michael Anthony (ex-Van Halen), Chad Smith (Red Hot Chili Peppers) och gitarrfenomenet Joe Satriani är ett av dom coolaste som kommit fram på mycket länge. Inte nog med att bandnamnet är stencool och loggan likaså så är musiken löjligt skönt svängig och rockig. Dom där riktigt monsterhitsen kanske saknas men som helhet är det en av årets i särklass bästa skivor. Frågan är bara hur utpumpad jag är efter Chickenfoots gig? Kommer jag att orka med Sator direkt efter?

Lördagen inleds som torsdagen med att kolla in ett band där man känner personal. Mind O.D. heter bandet och lirar skönt tillbakalutad poprock med starka melodier. Jag har bara sett dom en gång så det skall bli kul att se dom igen. Annars är lördagen rätt så tunn på riktiga höjdare men jag kan mycket väl tänka mig att kolla in proggarna i Wolverine och moderna metallarna i Scar Symmetry innan dagens höjdpunkt Nightingale drar igång. Dan Swanös progressiva rockband är ett av mina absoluta favoritband i genren och det var allt för länge sedan jag såg dom nu. Nu pratar vi starka riff och snygga melodier förpackade i en snygg progressiv rockskrud och man skulle kunna säga att det låter lite som gamla Deep Purple som möter 80-talet.
Kvällens avslutningsklöver med amerikanska Queensrÿche, tyska gladmetallarna Edguy, norska satanshyllarna Dimmu Borgir och engelska fartfantomerna i Napalm Death lockar alla, framför allt dom sistnämnda som jag aldrig sett, men det är inga band jag känner att jag absolut inte får missa. Däremot skall jag missa forne The Darkness-sångarens nya band Hot Leg och svenska pudelhoppet H.E.A.T. som båda lockar mig ungefär lika mycket som en nakenvandring i Gobiöknen.

Jag tror Rockweekend kan bli en riktig höjdare för line-upen är det inget fel på. Det gäller bara att dom inte strular till det för mycket med det praktiska bara.

/Ulf Classon

Klara band för Rockweekend den 9-11 juli 2009
Aeon
Apostasy
April Divine
Arch Enemy
Billion Dollar Babies
Bleecker
Cellout
Chickenfoot
Corroded
Crucified Barbara
D-A-D
Dark Funeral
Dead By April
Dia Psalma
Dimmu Borgir
Dreamland
Dynazty
Eclipse
Edguy
Fast Forwards
Fatal Smile
Gemini Five
H.E.A.T.
Hot Leg
Isole
Killer Smile
Killgore
Korp
L.A. Guns
Lucy Seven
Machinery
Memory Garden
Mind O.D.
Mustasch
Myrah
Napalm Death
Nightingale
Overload
Paradise Lost
Pure Mania
Queensrÿche
Renegade Five
Sator
Scar Symmetry
Seveth Wonder
Tad Morose
Testament
U.D.O.
W.A.S.P.
Wolf
Wolverine

Inga kommentarer: